Det här med ryttarmoral

Är det något som alltid förekommit och dessvärre alltid kommer förekomma så är det att ryttare kommer tycka saker om allt och alla andras ridning. Så är det bara!

Jag kan själv ibland se en ryttare och tänka "Hjälp, hur ser det där ut egentligen?" men jag skulle inte få för mig att kläcka ur mig en kommentar i stil med "Jag tycker att hon/han rider skitdåligt" bakom dennes rygg, för jag vet förmodligen inte hur mycket ryttaren i fråga har ridit tidigare eller har för bakgrund vad gällande tränare, ambitioner eller vad han/hon fått rida på för hästar.

Jag är själv ingen stjärna på det här med en korrekt sits och det är inget jag humlar med. Ja, jag har ovanan att jag spänner korsryggen, armarna och axlarna och då åker hälarna upp och jag hamnar i stolsits, när jag vill för mycket. Då pressar jag även händerna och tummarna som ska peka snett upp i taket pekar framåt neråt istället.

Ännu värre tycker jag det är när detta sker vänner emellan och den som ska rida skitdåligt kämpar tills det både blöder och rinner tårar. Eller jag ska kanske uttrycka det som "vänner" egentligen? Att komma med konstruktiv kritik är varmt välkommet i de flesta sunda människors värld och jag kan ta att någon säger att jag rider skitdåligt om det kommer en påbyggnad av ett tips för att förbättra mig.

För ärligt talat, alla kan vi se ut som skitar i sadeln så varför hymla om det? 

Här rider jag som en skit! Varsågoda och gotta er 😉